lördag 29 mars 2008

Att ha mer än en hund

Belker, Ida, Fille & Beata - mina första hundar

När jag skulle skaffa hund nummer två i början på 90-talet letade jag överallt efter information om hur det är att ha två hundar. Skulle jag välja hane eller tik? Vad spelar åldersskillnaden för roll? Hund nummer ett, familjens dvärgschnauzer Fille var sju år. Går det att skaffa en till hund då? Jag läste i många hundböcker, men hittade inget. Internet var inte tillgängligt för mig då, så jag kunde inte söka där. Jag hittade ingenting om att ha två hundar! Det enda jag hittade var i en bok av Anders Hallgren där han presenterade en undersökning av hundars samspel utan ägarens närvaro, där resultatet blev att hundarna inte tog särskilt mycket aktiv kontakt med varandra medan ägarna var borta, men intresset för kontakt ökade vid ägarens återkomst. Jag tycker väldigt mycket om Anders Hallgren, denna underbara människa! Men jag vill efter många år med flera hundar samtidigt i familjen ge en annan vinkling av denna undersökning. Det spelar ingen roll ifall hundarna inte aktivt tog kontakt med varandra! En flock är en flock och en hund är ett flockdjur. Jag vill inte att hundarna ska vara i full gång när jag är borta. Jag vill att de ska vila i lugn och ro, utan stress. Ännu en flockmedlem inger trygghet och även när hundarna inte ligger och gosar tillsammans känner de av varandras närhet. Det ger en inre trygghet och den är knappast mätbar. Även en katt kan förmodligen inge den sortens trygghet.

Man ska dock inte tro att det går bättre att lämna en redan otrygg hund ensam hemma bara för att man skaffar en hund till. Om hund nummer ett stressar och ylar kommer det beteendet troligtvis att smitta av sig på hund nummer två. Fungerar ensamträningen med hund nummer ett kommer lugnet från den hunden smitta av sig till hund nummer två, så att ensamträningen går smidigare. Så fungerar det med alla hundens beteenden. Både det goda och dåliga beteendet "smittar". Modellinlärning fungerar ibland på flera sätt än man vill:-)).

Så fördel nummer ett med att ha flera hundar är att hundarna har varandra, även om jag inte är hemma. Detta innebär naturligtvis inte att man kan lämna dem ensamma längre tid än vad som är lämpligt för en ensam hund, men känslan i mig är lättare. Jag känner mig bättre när jag vet att de har varandra.

Det är också så fantastiskt roligt och lärorikt att se samspelet mellan hundarna och man blir så mycket duktigare på hundspråk och hund. Hundarna är ju också olika som individer och kräver kanske olika träningsmetoder. När jag tränade aktivt med fyra olika hundar lärde jag mig så otroligt mycket. Jag blev tvungen att bli duktig på "hund" och inte bara på min egen hund. En utmaning som var både utvecklande och rolig!

En annan effekt av att ha flera hundar är att även hundarna blir duktigare på hundspråk och samspel i en flock. Det är dock väldigt viktigt att du som flockledare har normer och att hundarna lär sig följa dem. Det är inte ok att hundarna får göra upp själva. Varför ska de göra det? I vår flock är det inte tillåtet att mucka över huvud taget. Hundar som upptäcker att de kan ta sig friheter gör det. Det är precis som med barn. Det måste finnas normer från oss vuxna. Mobbing är inte tillåtet och inte ok! Nolltolerans!

Du kan själv styra gruppdynamiken till en viss del. En hund med dåligt självförtroende kan uppmuntras till att ta för sig lite mer etc. Då växer de även i personlighet.

Annars brukar jag följa rådande rangordning. Vuxna hundar får sina matskålar först. De yngre får lära sig vänta lite grann. Hundarna får inte lov att vakta sina matskålar. Det föder bara oönskade beteenden. Vi står och vaktar vid matsituationen och hundarna känner en trygghet i detta. De kan alltså sänka garden och skulle det hända att en annan hund doppar nosen i fel matskål i ett av oss obevakat ögonblick, blir det inget överdrivet utbrott. Den bestulna hunden litar på att vi löser situationen.

Vi tillåter inte att hundarna muckar med varandra. De får inte ens lov att lägga hakan på manken på en annan hund. Det ska råda frid i flocken. Då blir hundarna avslappnade och går inte omkring med en ständig adrenalinkick som föder oönskade beteenden.

När man har fler hundar ökar kraven betydligt på en själv som flockledare. Det är så lätt att följa sin kompis i vått och torrt och det är lätt att tappa kontrollen över flocken. Det krävs att hundarna är extra lydiga och följsamma gentemot dig när de är fler. Men det är också en rolig utmaning!

En väldigt positiv effekt när man har fler hundar är att de även konkurrerar om dig. En ensam hund får ofta väldigt mycket uppmärksamhet. Ibland mer än den behöver och vill ha. Det innebär att vår uppmärksamhet inte blir exklusiv och är ganska lätt för hunden att välja bort. Har du fler hundar finns ett sug efter din uppmärksamhet. Det gör dig mer exklusiv och fantastisk i hundens ögon och den får svårare att välja bort dig. Detta använder jag mig gärna av i hundträningen. Är inte motivationen hos en hund tillräcklig får den vänta medan jag tränar med den andra. Då får du stadga och motivation hos hunden som väntar. Det passar inte alla hundar att vänta, någon kanske blir stressad eller låg, men för de flesta fungerar det bra.

Tik eller hane ihop? Vi har haft båda delarna. Fördelen med hundar av samma kön är naturligtvis att man slipper det trassel som löpperioden för med sig. Å andra sidan är hanhundar som lever ihop med tikar ofta coola ihop med även löpande tikar och brukar inte stressa upp sig förrän höglöpet närmar sig, eftersom de med tiden lär sig känna skillnad. Det innebär en veckas pusslande i stället för tre.

Hundar av samma kön brukar för det mesta gå bra det också. Ju närmare hundarna är i ålder, desto viktigare är det att man verkligen håller på flockens normer, så att de inte får för sig att ryka ihop om saker och ting. Är det självklart för dig blir det självklart för dem.

När är det då dags att skaffa hund nummer två?

Vi brukar rekommendera att man har minst ett år, gärna två emellan hundarna. Det blir så mycket enklare om man har lydnaden klar på sin första hund innan man skaffar nästa, så man inte får två olydiga små rackare.

Går det då inte att skaffa två valpar samtidigt? Jo, det är klart att det går, men det kräver ganska mycket extra av dig som matte/husse. Man har inte bara två valpar samtidigt som kräver en del extra. Man har också två hundar som är i slyngelåldern samtidigt.

När man har mer än en hund får man se till att hundarna inte stressar upp varandra dygnet runt, utan måste tvingas att vila och koppla av. Det brukar oftast inte vara något problem, men man ska hålla koll på att hundarna kan vila och koppla av tillsammans, annars måste detta läras in.
Hundarna behöver också tränas separat, för att få eget självförtroende och tränas i kontakt och följsamhet tillsammans med dig. Vi brukar rekommendera att man, om man är flera i familjen, tar lite extra ansvar för var sin hund. på det viset vet man att man inte missar något, bara för att den ena hunden är duktigare på att "ta för sig" av tid och uppmärksamhet.

Vår Fille var som sagt sju år gammal när jag skaffade min första egna hund Belker. Det gick fantastiskt bra, men det kanske tog ett halvår innan Fille verkligen tyckte om att ligga tillsammans och sova etc. Innan stod han bara ut med eländet utan att verka njuta av det. Fille fick ny fart och hans åldrande tror jag sköts upp ganska rejält av att en yngre hund kom in i huset. Med den yngre hunden följde aktivitet, som var väldigt nyttig för Fille. Med Belkers valpkurs följde kunskap hos mig, som ledde till att Fille sju år gammal blev en mycket lydigare och mer lätthanterlig hund. Det är aldrig för sent att lära en gammal hund sitta!:-)))

Det är viktigt att man hjälper den äldre hunden i fostran av valpen. Den skall inte behöva bli nermejad av en ohyfsad eller klumpig valp om den är gammal och stel, utan du ska som flockledare hjälpa till att skydda den. Nu var Fille vid god vigör när Belker flyttade in, men det är inte alltid rätt att utsätta en gammal hund för en valp och man bör se till att det finns någon form av fristad för den äldre hunden att dra sig tillbaka till, när den behöver vara ifred, dit inte valpen har tillgång.

Självklart gäller detsamma även för valpen. Den ska ha tillgång till lugn och ro och den ska skyddas från oprovocerade påhopp. En valp ska umgås med trygga, snälla vuxna hundar för att själv bli välfungerande socialt som vuxen hund.

Jag kommer att skriva mer om hur man kan lägga upp träningen med flera hundar vid ett annat tillfälle.







Åsa

2 kommentarer:

Anonym sa...

Hej! Mina föräldrar har en ridgeback-tik på 1, 5 år. Hon har en ganska god allmänlydnad och bra temperament. Nu har de bestämt sig för att ta hand om en lika gammal ridgeback-hane som annars skulle avlivas pga tidsbrist. Denna hund är också väluppfostrad och snäll. Ser du några problem med att ta hand om en jämnårig hund? Tror du att det finns en risk att tiken inte vill dela sin matte och husse eller kommer att få problem med att släppa in den i sitt revir? Du verkar väldigt kunnig och jag har svårt att hitta någon information om detta. Vore snällt om du vill svara! Mvh. Lovisa

Stommelyckans Blogg sa...

Hej Lovisa!
Det viktiga är precis som du redan sagt att det finns god allmänlydnad på båda hundarna. Fler hundar blir alltid busigare. Det blir lätt att följa kompisens dåliga exempel. Det låter ju jättefint att båda hundarna är så fina mentalt. Då finns det ju inget problembeteende som den andra hunden kan ta efter.

Det är två ganska unga hundar som det handlar om. Det är viktigt att de inte får busa och lattja dygnet runt, utan styr deras lek. "Nu får ni leka". "Nu är det stopp". Har ni lärt hundarna att ni kan styra och få dem att lugna ner sig i leksituationer kommer ni också ha större chans att få dem att bryta andra beteenden som ni kanske ställs inför. De blir vana vid att lyssna in vad ni önskar. De får också en fin stresskontroll. Det mår de bra av.

Är hundarna socialt tränade med andra hundar blir det förmodligen inte några problem att vara två. En kompis brukar bli en glädje för de flesta hundar, även om det kanske tar några veckor att acklimatisera sig.
Det viktiga är att man inte lämnar åt hundarna att styra upp sin relation. Er tik ska känna att hon inte blir invaderad av en ung kärlekskrank hane, som är på henne hela tiden. Ni måste hjälpa henne att få vara ifred, så att hon inte behöver plocka fram några försvarsbeteenden i desperation.
Detsamma gäller för den andra hunden. Ni styr så att de uppför sig trevligt mot varandra. Det skänker trygghet till hundarna och stärker er som ledare i deras ögon.

Försök att ge hundarna lite egen tid. En egen promenad och en egen träningsstund ibland för att de ska få självkänsla och inte bara reagera & agera i flock och för att stärka relationen hund-ägare.

Lämna inte hundarna ensamma tillsammans förrän ni känner att situationen fungerar.

Se till att de får äta ifred. Ni vaktar maten. När de är trygga i den situationen upphör eventuella vaktbeteenden. Se till att den hund som vill dra sig undan och vara ifred, får chansen till det. Det kommer kanske ta ett tag innan de känner att de kan koppla av ordentligt och sova tillsammans. Eller så kanske de knosar ihop sig redan första kvällen. Vi får väl se!

Lycka till med era båda hundar.
Skriv gärna en rad om hur det går, för det är alltid så roligt att få följa upp.

Åsa